Ekoäpple

Vad är egentligen ett äpple?

Ett blankpolerat vattnigt klot från Kina eller ett krispigt svenskt litet underverk med skönhetsfläckar?

Skillnaden sitter i smaken, konsekvenserna går ut över vår miljö.

Det är dags att lära sig uppskatta ekologiska äpplen.

”Perssons gård” är inte bara en låt med rockbandet Wilmer X. Det är också en av våra få kommersiella odlingar av ekologiska äpplen.

Och till skillnad från sången är den här gården enkel att hitta. Exakt tusen meter från den lilla byn Södervidinge (känd för sina limpor) svänger man av till vänster på den skånska slätten.

Inramad av en mur av höga granar löper snörräta rader av tuktade äppelträd likt revbensränder över den soldränkta åkern. Hela odlingen badar i fågelkvitter och brummande bisvärmar. En brunbränd kal hjässa blänker till mellan stammarna. Det är Persson själv, Per-Olof, som är ute och inspekterar nyckelpigebeståndet. Han är mer än nöjd.

– Jag har aldrig haft så mycket nyckelpigor som i år. Och där uppe har vi vår tornfalk, säger han och pekar mot skyn.

Allt hänger samman och är en förutsättning för att det ska bli någon skörd på Perssons gård. Bina hjälper till med pollineringen, nyckelpigorna håller efter bladlössen, småfåglarna käkar nyckelpigor, tornfalken skrämmer bort småfåglarna och hugger tillika en och annan sork.

– Det är så man ser att odlingen mår bra. Liv ger liv. På traditionella odlingar hittar man inte alls lika många djurarter.

Gården har varit i familjens ägo i alla tider, eller åtminstone ”sedan Skåne blev svenskt”, och haft fruktodling sedan 40-talet. Egentligen har den alltid skötts mer eller mindre ekologiskt, men snarare av tradition än målinriktning. Per-Olof tvekade aldrig att ta över efter sina föräldrar, men bestämde sig för att renodla den ekologiska tanken.

Jorden kring trädstammarna hålls uppluckrad och rensad, gräset mellan raderna klipps kortkort, petflaskor med träsprit lockar festsugna skadebaggar och mellan vart tredje träd glimmar röda plastband. De är Perssons små hjältar och skadeinsekten äpplevecklarens värsta fiende.

Plastbanden, eller feromondispensrarna som de kallas med ett tjusigare namn, avger samma doft som äpplevecklarhonor. Hela odlingen bäddas in i en doftdimma, hanarna hittar inte de ”äkta” honorna och flyger vidare till bättre raggningsmark. Effektivt och garanterat giftfritt.

Per-Olof Persson samarbetar med lantbruksuniversitetet i Alnarp som utvecklat metoden.

– De gifter som finns dödar alla sorters insekter, bra som dåliga. Dessutom är de farliga för odlaren själv, grannarna och miljön, förklarar Peter Witzgall, forskare på Alnarp.

Efter lång tids forskning märker han äntligen en ökad efterfrågan på ekologiska äpplen.

– Hela klimatdiskussionen har fått det att sätta fart. Man har pratat om det länge, men nu känns det som om det verkligen är på gång. Odlarna får tillfälle att prova och konsumenterna uppskattar försöken att dra ner på gifterna.

Och Per-Olof Persson vet att folk gillar hans äpplen. Det svåra är att få dem att smaka.

– Problemet är att många har förutfattade meningar om hur ett äpple ska se ut eller vad det ska heta. De känner inte igen mina sorter och vågar inte prova.

Just därför brukar han ställa sig på Bondens Marknad i Malmö och personligen truga förbipasserande att provsmaka.

– Det är verkligen jätteroligt. Jag får respons direkt. Har de väl smakat kommer de tillbaka och handlar nästa gång. Mest för att äpplena är goda, att de är giftfria ser de som en ren bonus.

Och när man strosar runt i nyckelpigeparadiset under stekhet eftermiddagssol i visshet om att det vore helt riskfritt att sätta tänderna i ett otvättat äpple med skal, rubb och stubb, kan man ju undra varför Per-Olof Persson är så ensam. Krasst räknat finns det bara en knapp handfull större ekologiska äppelodlare i hela Sverige.

Många ser ekologisk odling som alltför riskfylld. Skördarna kan variera väldigt och efterfrågan är blygsam. Våra barn tror att äpplen är blankgröna bouleklot som växer på Pressbyrån och håller i åratal. När vi i stället borde lära dem att närodlade mindre exemplar med en och annan skavank kan smaka tusenfalt mer.

Björn Stenbeck är en av dem som uppskattar ekologiska äpplen. Han driver den KRAV-certifierade gourmetrestaurangen Salt & Brygga i Malmö. Och så fort han får chansen köper han in äpplen från Perssons gård.

– De har en annan krispighet och renhet i smaken. Och så vet jag ju att de är obesprutade. Eftersom de inte behöver skalas är de väldigt tacksamma att ha i sallader. Jag önskar bara att jag kunde få fler.

Annonser
%d bloggare gillar detta: